Sundsvalls kommun stärker arbetet för social hållbarhet – viktiga framsteg men fortsatt ojämn utveckling

Sundsvalls kommun ser positiva resultat i arbetet med social hållbarhet, särskilt inom arbetsmarknad och trygghet. Uppföljningen visar samtidigt att utvecklingen är ojämn och att insatserna behöver fortsatt stärkas inom skola, hälsa och boende.

– Att investera i social hållbarhet är att investera i Sundsvalls framtid. Vi ser positiva resultat inom flera områden, till exempel att fler unga arbetar eller studerar och att upplevelsen av trygghet är hög. Samtidigt ser vi flera varningssignaler, inte minst när det gäller skolresultat, barns psykiska hälsa och ekonomisk utsatthet. Därför behöver vi stärka det förebyggande arbetet och hålla i de långsiktiga satsningarna. Det är avgörande både för människors livsvillkor och för kommunens långsiktiga ekonomi, säger Lisa Tynnemark (S), kommunstyrelsens vice ordförande.

Sedan 2022 arbetar kommunen utifrån Strategi för social hållbarhet som ska minska skillnader i levnadsvillkor och säkerställa likvärdig service. Strategin omfattar arbete, skola, hälsa samt boende och närmiljö och fungerar som en gemensam kompass för hela organisationen.

– Strategin hjälper oss att rikta insatserna dit de gör störst skillnad och säkerställer att vi arbetar långsiktigt för att alla Sundsvallsbor ska ha goda livsvillkor, säger Marlene Svensson, processledare för social hållbarhet i Sundsvalls kommun.

Tydliga framsteg men skillnader kvarstår

Uppföljningen visar att

• arbetsmarknaden stärks, långtidsarbetslösheten minskar, fler unga arbetar eller studerar och sysselsättningen ökar bland utrikes födda
• arbetslösheten har minskat mer i socioekonomiskt svaga områden än genomsnittet i Sundsvall
• fler unga tar gymnasieexamen
• boendesituationen förbättras för flera grupper
• invånarnas upplevelse av trygghet och delaktighet ökar
• Sundsvall är en av de kommuner i Sverige där invånarna är mest nöjda med friluftsområden och allmänna träningsplatser utomhus.

Samtidigt försämras kunskapsresultaten i årskurs 6–9 och barn och ungas psykiska hälsa utvecklas negativt. Ekonomisk utsatthet, vräkningar och boendesegregation är fortsatt stora utmaningar.

Kärnverksamheterna avgörande för förändring

Kommunens största möjlighet att påverka utvecklingen finns i de verksamheter som möter invånarna varje dag – skolan, socialtjänsten, arbetsmarknadsinsatserna och de bostadsnära miljöerna. Där behöver insatserna stärkas för att ge störst effekt.

För att nå målen till 2030 lyfter rapporten särskilt behovet av att

• förbättra skolresultaten i grundskolan
• prioritera barns och ungas psykiska hälsa
• minska vräkningar och hemlöshet samt skapa mer blandade bostadsområden
• stärka etableringen på arbetsmarknaden för utrikes födda kvinnor
• utveckla rättighetsperspektivet, bland annat för personer med funktionsnedsättning och HBTQIA+-personer
• arbeta med könsskillnader i livsvillkor och tjejers och kvinnors våldsutsatthet

När fler klarar skolan, kommer i arbete och lever i trygga miljöer stärks tilliten mellan människor och behovet av stödinsatser minskar. Det frigör resurser, stärker den lokala ekonomin och gör Sundsvall mer motståndskraftigt inför framtida utmaningar som klimatförändringar och samhällskriser.

Ett socialt hållbart Sundsvall handlar om ett samhälle där människor känner samhörighet, kan lita på varandra och har möjlighet att leva ett gott liv tillsammans. Något som är en förutsättning för fortsatt tillväxt och välmående.