”Som pedagog måste man agera – inte reagera”

Mindre stress, tydligare bemötande och större förståelse för elevers olika behov. Det är målet när kommunens skolor satsar på En skola för var och en, ett arbetssätt utvecklat av psykologen David Edfelt. Det bygger på att vuxna i skolan ska få verktyg för att förstå och förebygga stress och svårigheter istället för att reagera på beteenden.

Trygghet, relationer och nya perspektiv

Vad händer när skolan slutar fråga varför elever inte lär sig eller blir utåtagerande och istället börjar fråga vad som blivit svårt?

Det är grunden i En skola för var och en, ett arbetssätt utvecklat av psykologen David Edfelt som nu införs i kommunens förskolor, grundskolor och gymnasier.

Målet är att skapa en ännu mer tillgänglig och trygg skolmiljö där fler elever får möjlighet att lyckas.

– Tidigare pratade man mycket om ”en skola för alla”. Men här handlar det om en skola för var och en, planerad utifrån varje elevs behov, säger Maria Svansdóttir Sundberg, biträdande rektor på Solede skola.

Se människan bakom beteendet

Kärnan bygger på ett enkelt men utmanande synsätt: Barn gör rätt om de kan. Om en elev gång på gång hamnar i konflikt, tappar motivationen eller får svårt att fungera i klassrummet utgår arbetssättet från att något i situationen blivit för svårt.

Det kan handla om otydliga instruktioner, för många intryck, stress eller svårigheter att hantera känslor och krav. I stället för att fråga: ”Vad är det för fel på eleven?” försöker pedagogerna fråga: ”Vad är svårt just nu?”

– När vi ser ett barn som inte fungerar i en situation ska vi fundera över vad barnet upplever som svårt och hur vi kan underlätta, säger Annika Bexell, specialpedagog.

Från förskola till gymnasium

Satsningen omfattar hela utbildningskedjan. Förskolan, grundskolan och gymnasiet arbetar med olika versioner av samma webbaserade utbildning med filmer, reflektionsfrågor och praktiska övningar.

– Tanken är att alla skolor i kommunen ska ha det här med sig, oavsett skolstadium, säger Maria Svansdóttir Sundberg.

På Solede skola har personalen valt att arbeta långsiktigt med modulerna.

– Framgångsfaktorn för oss har varit att vi inte stressat igenom det här. Man behöver tid för reflektion och diskussioner i vardagen, säger hon.

Lapparna som förändrade perspektivet

På skolan sitter idag små lappar med frågan: ”Vad är svårt just nu?” vid kaffemaskinen, kopiatorn och på personaltoaletten bland annat.

Det som först började som en enkel övning har blivit ett nytt sätt att tänka kring elever och bemötande.

– Jag stod ilsket röd i ansiktet vid kopiatorn och då kom någon fram och frågade: ”Vad är svårt just nu?”, berättar Maria Svansdóttir Sundberg.

De skojade mycket i början men frågan fick snabbt en djupare betydelse.

– Det handlar om att vi vuxna ska bli långsiktigt nyfikna istället för att reagera kortsiktigt och instinktivt. Vad är det eleven möter motstånd i? Vad kan vi förändra?, fortsätter hon.

Förändringen börjar hos de vuxna

En viktig del i arbetet handlar om att flytta ansvaret till de vuxna. Det bygger på tanken att det inte räcker att försöka förändra elevernas beteenden. Även vuxna behöver förändra hur de tolkar, bemöter och reagerar i skolvardagen.

– Det handlar väldigt mycket om att skapa en gemensam värdegrund och elevsyn och att lägga ansvaret, men också makten till förändring hos oss vuxna i skolan. Om blomman inte växer behöver vi undersöka den jordmån den befinner sig i, säger Maria Svansdóttir Sundberg.

Hon beskriver hur utbildningen också blivit en möjlighet till självreflektion.

– Man blir tvungen att fundera över hur man själv reagerar, varför man gör vissa saker och vilka värderingar man bär med sig in i jobbet.

Bemötandet blir en del av lösningen

Ett av de viktigaste budskapen i utbildningen handlar om hur vuxna hanterar stress och konflikter.

– Som pedagog måste man agera och inte reagera, säger Maria Svansdóttir Sundberg.

Hon menar att många situationer i skolan annars riskerar att styras av stress, frustration och gamla reflexer.

– Kunskap gör att jag inte bara reagerar instinktivt utan kan använda verktyg och metoder. Och det är en jättestor skillnad. Vi sätter också ord på svårigheter och framgångar tillsammans vilket gör att vi alla växer och vi blir inte ensamma i klurigheterna.

Språkets betydelse i mötet med elever

En viktig del i utbildningen handlar om hur vuxna använder språk och tillsägelser.

– Om vissa elever hela tiden får höra sitt namn i negativa sammanhang blir det till slut en identitet, säger Annika Bexell.

Hon beskriver hur andra elever till slut börjar reagera på samma sätt.

– Det finns barn som får skulden för saker fast de inte ens varit där. Då har vi vuxna varit med och skapat den bilden.

Istället försöker pedagogerna arbeta mer med tydliga strategier och positiv förstärkning. Till exempel genom att säga: ”Kom du kan sitta här” istället för: ”Sitt inte där.” Den lilla individen som försöker göra rätt får en tydlig instruktion istället för en tillsägelse.

En förändring som börjar i vardagen

Arbetet kommer att fortsätta under flera år och är en del av kommunens långsiktiga arbete för en mer inkluderande och tillgänglig utbildning.

Vad hoppas då skolan att eleverna ska känna?

Maria Svansdóttir Sundberg funderar några sekunder innan hon svarar:

– Känslan att bli sedd för den du är. Accepterad för den du är. Och att vi vuxna möter dig där du befinner dig.